Kalla slagträn

Sju timmar och 20 minuter

Äntligen fick vi en riktig match i World Series – äntligen blev det riktig pitching och nervbitande ända in i artonde inningen. Visst småslumrade vi i soffan runt tionde inningen, men det här var för bra för att missas. Matchen, som alltså tog nära 7,5 timme, gick till slut till Dodgers och det var rättvist. Mer om det lite längre ner.

Svag första match i World Series

World Series inleddes bedrövligt i våra ögon. Här ser man fram emot en duell mellan två superlefties, Clayton Kershaw och Chris Sale, men ingen presterar på topp. Kershaw går fyra innings och ger upp fem hits och tre runs. Walkar dessutom 3. Han möter 20 batters och kastar 52 strikes av 79. Även Sale går bara fyra innings och ger upp fem hits, men det blir bara tre runs och han hinner med 7 K och bara 2 BB. Han har ändå ett uselt command (för att vara Sale) och kastar bara 54 strikes på 91 kast. Det var kallt, det var tråkigt och matchen får ett mycket lågt betyg. Dodgers gjorde många misstag försvarsmässigt på Fenway och man startade inte Muncy, Bellinger och Pederson. Analytics gör ibland baseball väldigt mycket tråkigare.

Svag andra match

Återigen bänkades tre av Dodgers stjärnor. Red Sox tog en tidig ledning, Dodgers gick om och efter femte när Red Sox tog tillbaka ledningen hände inget. Dodgers hade tre hits. Ryu gick 14 outs för fyra runs på sex hits och bullpen var effektiv. Price var återigen bra och gick 18 outs för två runs på bara tre hits. Ingen i bullpen ger upp en hit, ej heller en walk. Dodgers såg helt iskalla ut hela matchen och vi började tänka Red Sox i fyra raka. Game 3 ändrade dock det hela och det känns äntligen som World Series.

Explosiv tredje match

Det var ingen explosion i runs vi fick se, men i pitching. Kontrasten mot tidigare matcher i World Series var rejäl. Walker Buehler har ett självförtroende som få och matchens bästa ögonblick kom i sjunde inningen när Buehler fortfarande kastar. Tredje gången genom lineup är alltid svår, men Walker får fortsatt förtroende. Efter en line out från Boogie attackeras Moreland stenhårt och hade inte umps kallat två bordeline strikes för balls hade det gått fortare att få ut honom. Sen är det dags för kvällens clou. Underbarnet Buehler mot Just Dingers Martinez, Red Sox hard hitter. Buehler börjar med en slider i 83 som JD slår och missar. Nästa är en ny slider som kallas ball (tveksamt). Man ser på JD att han bara väntar på en fastball. Då kommer den, pitch nummer 105, i 96 mph, men den går högt och in. Nu har JD fått blodsmak i munnen medan Buehler inte rör en fena i fejjan. En till 96a kommer högt och JD kan inte hålla sig för 2-2 i counten. Buehler tar i lite extra i pitch 107 och i 98 mph kommer det en boll precis i kanten som slås foul. Pitch 108 är ytterligare en fastball i 98 och det blir en strike out på JD Martinez och Buehler kliver av kullen som en hjälte. Den här duellen genererade en spänning som ingen annan duell tidigare den här serien.

Att Jensen sedan ombedes göra en sex outs save är inget Buehler kan göra något åt och det är ju lätt att vara efterklok. Jansen släpper in en för ett-ett och vi har extra innings. Dodgers hade dock lite otur (eller Price hade tur) i nionde när Price singlar Bellinger som sedan blir caught stealing. Grandal får också en walk och Kimbrel walkar Taylor innan Dozier foular ut.

I tionde får båda lagen en hit, men inget mer, i elfte händer inget alls liksom i tolfte, men i trettonde blir det runs för bägge lagen efter små missar i försvarsspelet. I fjortonde till sjuttonde inningen blir det en hit var, inget mer. I artonde slår Muncy en walk-off homerun och sagan om Muncy skriver ytterligare ett nytt kapitel. Det var Muncys första walk-off någonsin (iallafall i majors) och man ska komma ihåg att Muncy för ett och ett halvt år sedan blev släppt av Oakland och spelade i Triple A för Dodgers i fjol. I år var han inte med i truppen, men inbjuden till Spring Training utan att lyckas. När Turner skadades fick Muncy chansen och har verkligen tagit den.

Eovaldi i World Series

Att skriva en text om match tre blir inte korrekt utan att nämna Eovaldis snygga insats. Red Sox lyckas använda hela fyra starting pitchers den här matchen. Laget börjar med Porcello och sedan tar man in Rodriguez för en out. Även Price får pitcha, men när man går till Eovaldi i tolfte är det för matchen. Man har redan använt hela sin arsenal. Eovaldi gör hela 18 outs och släpper bara tre hits för två runs. En mycket bra insats som dock inte räcker till seger. Med facit i hand hade det varit bättre att förlora tidigare och startat Eovaldi ikväll. Nu blir det svårt för Red Sox att bestämma sig för en starter även om Rodriguez säkert kan kasta. Dodgers å sin sida använde flera av sina relievers för sex outs, knappast optimalt inför kvällen.

Kalla bats mot trötta pitchers

Det var 18 pitchers totalt igår natt och vi räknar med en klart sämre performance från bullpen ikväll. Dodgers har haft riktigt kalla bats hela World Series och får nu chansen att kunna träffa något. Red Sox har varit klart hetare hittills, men det var oroväckande att Mookie Betts var noll av sju och slog tre strike outs. Bogaerts var noll av åtta och Moreland gjorde ingen glad. Det borde vara klar fördel för Dodgers ikväll, men som ni vet är vi imponerade av Alex Cora och misstänker att han kommer upp med något oväntat. Dodgers måste börja träffa, laget har varit uselt och att det känns vanskligt att tro att man vänder den här serien när man är så uppenbart mycket sämre.