Caps mot Lightning och lite om amerikansk hockey

Det finns mycket att gilla i Washington DC, sporten är bra, rolig, familjevänlig. Man ha också en tuffare historia, det var inte länge sedan man kämpade i toppen av mordstatistiken och det finns fortfarande många områden man inte åker till om man vill komma hem levande och utan att bli rånad. Resultaten för lagen är dock mediokra. På pappret har man flera år på raken haft det bästa baseball-laget som varit i toppen på MLB under den reguljära säsongen för att sedan åka ur tidigt i slutspelet. I år var ”sista året” att ta World Series, men märkligt nog ser det kanske bättre ut ändå i år. Exakt det samma kan sägas om Capitals. Man brukar vinna President’s Trophy för att sedan inte ens gå till final i Eastern Conference. Pens eller Rangers blir alltid för svåra. Det var ”sista året” förra året, men märkligt nog ser det kanske bättre ut ändå i år. Ovechkin blir inte yngre och trots att de okunniga amerikanska hockeykommentatorerna hyllar hans insats i slutspelet varje år så kan vem som helst se att det är skitsnack. The Great Eight suger i slutspel och även Kuznetsov har varit dålig. I år är det dock annorlunda. Hela laget kämpar och man struntar i motgångar som skador och avstängningar. Man spelar som en lag och lyckas till och med få produktion från den odugliga tredjekedjan. Utskällde Djoos har fått rosor under slutspelet, bara en sådan sak. Nu mot Lightning är Lill Burra tillbaka, inte för att de kompenserar för Backys skada, men Bäckström kommer tillbaka innan serien är slut har vi fått höra. (Det här skrivs i en signerad Bäckström-keps)

Lightning är ett bättre hockeylag tycker vi. Framförallt mer komplett. Caps är dock tyngre och med mer hjärta vilket kan avgöra den här serien. Det som oroar är defensiven, den är inte bra hos Caps som har offensiva backar som inte är jättesnabba tillbaka. De yngre förmågorna Vrana och Burakovsky släpper till snabba turnovers vilket är livsfarligt mot ett lag som Tampa. Mycket i serien kommer handla om vilken Holtby som dyker upp. Är det Sållet Holtby som vi lärde känna under ordinarie säsong, eller är det Holtbeast, monstret som tar allt? Det är det vi får se.

Att Vegas håller Tampa som så stora favoriter som de gör ikväll känns nästan löjligt.

Visst, media gick bananas efter segern över Pens, men spelarna är knappast mätta. Den här serien känns dock väldigt avgörande. Det är svårt att argumentera att Jets eller Knights skulle kännas svårare än Lightning.

Debatten här över handlar väldigt mycket om publiken. Tampa har infört en dress code på sektioner som syns mest i TV (bara säsongsbiljetter) och där får man inte ha rött på sig och heller inte något med Caps-märke. Till övriga sektioner har man bara sålt biljetter till personer med postnummer i Florida.

Rätt eller fel? Många i media här tycker det är helt rätt, det är ju ändå slutsålt. Men det visar på en fundamental skillnad mellan amerikansk sport och europeisk och svensk sport. När vi älskar att det kommer 2000 motståndarfans som försöker överrösta hemmalagets 10000 fans så vill amerikanen istället ha en skyddad verkstad för den egna familjen. Det här är på gott och ont. Det är betydligt lättare att skapa en ”positiv” stämning utan motståndarfans och det blir garanterat mer familjevänligt än i Europa. Baksidan av myntet är förstås betydligt sämre stämning overall och när hemmalaget ligger under med två noll är det helt tyst (alltid på Madison Square Garden, världens sämsta arena)medan det i Europa råder febril aktivitet bland fansen som inte vill låẗa motståndarna vinna.

Visst älskar vi den amerikanska positiva sporten, men ibland saknar man barndomens ”ni kan börja springa” riktat mot motståndarfansen när AIK hamnat i underläge på Hovet. (Frugan hållar inte med).

Nåja, så är det. Go Caps Go!