Ottawas hockeykillar ägnar sig inte åt annat än klassiskt skitsnack.

Ottawas hockeykillar gråter ut om sin tillvaro i en Uber taxi. Kanske inte så smart, men de har inte mångmiljonlöner i dollar för att de är hjärnkirurger utan för att de är hockeyspelare. Och hur man vänder och vrider på det så kommer man inte ifrån att en anställd är alltid en anställd. Det spelar ingen roll om man är en ung överbetald hockeyspelare, eller någon som steker hamburgare på McDonalds för minimilön. I en hierarki där det finns en chef som talar om för en vad man ska göra så uppkommer klassiskt skitsnack och det förekommer i alla typer av organisationer. Är någon förvånad?