Till försvar för VAR

Vissa på bloggen har nött Norra Stå som små och därmed gjort vår tjänst som rundbollsfans också. Idoler har hetat Krister Nordin, Pierre Litbarski, Karl Heinz Rummenigge och Papin var helt klart större än Platini. En tid på 90-talet pryddes pojkrummet av tröjor från AIK, Real Madrid, Lazio och Millwall. Vi har gjort våra timmar både på planen och utanför planen och känner oss rätt lämpade att ta en diskussion om rundboll närhelst den dyker upp vilket är sällan här i USA. Det som skiljer oss från många andra som gillar sport är att vi varje dag tittar på väldigt många timmar sport där VAR är en naturlig del av spelet. Vare sig det är MLB, NBA, NFL eller NHL så använder man sig av videoteknik och War Rooms som stöttar domarna.

I våra inlägg fokuserar vi ofta på kulturen i sporterna och vi försöker alltid särskilt se saker ur fansens perspektiv. Vi fann det knappast konstigt att VAR under fotbolls VM skulle bli kritiserat av konservativa, gamla sportjournalister och även de yngre som fostrats i den ”rätta” kulturen.

Det tog ett tag innan det kom några välformulerade artiklar i ämnet, men nu på slutet har @leifby @robbielauler haft några på ytan tänkvärda inlägg.

Leifby börjar prata om sin känsla av olust, framförallt vid målsituationer, var det mål eller skulle VAR säga nej? Det handlar också om teknikfientlighet och en elitism från en bildad journalist med ambitioner ”smarta telefoner gör folk dumma i huvudet” som helt missat att folk i den riktiga kultureliten tycker exakt samma sak om sport. Leifbys bästa argument är just det känslomässiga att det är motbjudande med spelare som flaxar runt domaren och kräver VAR. Här har han en poäng tycker vi, men samma poäng kan göras om hela rundbollen om man vill. De som beundrar den klassiska kampfotbollen har inga vänner i media längre, alla älskar de ”spelskickliga” italienarna och spanjorerna samtidigt som vi gång på gång ser hur man försöker vinna med alla medel. Fotbollens problem är att den är osportsligare än någonsin och här kanske VAR kan hjälpa till lite.

Vi ser och hör många som tycker att det blir för många straffar pga VAR. Men VAR hjälper bara till att visa vad som hände, tycker man inte att en liten hands i straffområdet som ändå inte hindrade en målchans inte ska vara straff så får man väl ändra regeln?

Robbie Laul har en övergripande kritik mot VAR som han anser fascistiskt. Han ogillar synsättet att man inte tolererar det mänskliga felandet utan till varje pris vill ha rätt. En övertro på det maskinella, på framtiden och där har han en poäng. Beskrivet på det sättet är det fascim. De tre punkterna han tar upp är ett att det blir fler, inte färre diskussioner kring domslut med VAR. Det här har han rätt i, men vi har svårt att se det negativa. Det är klart att Sport Center behöver mer material att diskutera för att stödja passionen och diskussionen. Det är snarare bra än dåligt. Den andra punkten handlar om att matchrytmen bryts. Det är kanske inte heller så dumt för en yngre generation att det blir fler pauser i matchen. Det är rejält många pauser på matcherna här i USA och det visar att det går att göra det annorlunda. När får rundbollen sin Two-minute warning? Vore det inte perfekt att matchen blåstes av efter 90 minuter och så har man en liten reklam, öl och kisspaus innan man sätter igång övertiden.
Tre, VAR devalverar domaren. Så är det, men i tex NHL så är det inget jätteproblem för domarna att man kanske missade en offside. Alltför många av domarna har stora egon som verkligen kan behöva komma ner på jorden. Det handlar ju inte om domarna, dessa skall helst verka utan att synas.

Vi väntar på fler argument för VAR, det kommer helt klart att komma. Vi vill dock vara försiktigt positiva och peka på det faktum att det fungerar i några av världens största sporter. Vill man skjuta budbäraren bara för att budskapet är dåligt? Inte helt snyggt. En annan poäng är att det är rätt coolt med straffar, det är sällan lagspelet fotboll blir så fokuserat på enskild prestation, man mot man, som vid en straff.